Mot Stockholm

Idag bär det av till storstan igen. Min kära lillasyster är där på klassresa, så jag ska passa på att träffa henne och shoppa lite. Söders andrahandsbutiker är mitt mål för dagen. Solen lyser med sin frånvaro och kursböckerna ligger hotfullt på sängen. jag får väl trycka i mig lite kunskap innan jag går.

Läslampa och trötta ögon

Jag sitter på Karin Boye biblioteket. Mina ögon är trötta. jag har inte pluggat ordentligt på flera dagar, först för att jag hade kul, ledigt, sen för att problem som jag inte räknat med uppstod. Mina vänner kom och hälsa på, vi hade så kul, jag skratta så mycket, det var tråkigt när de åkte hem. Sedan krånglade vardagen till sig lite, jag tror det är på bättringsvägen, men i två dagar har jag suttit i bibblan hela dan utan att egentligen kommit nån vart alls. Det är förvirring i själen, jag kan inte tänka klart, koncentrera mig. var inte beredd på känslorna. Men det ordnar sig, det gör det alltid, jag klarar det ändå, behöver inte läsa allt. Man måste släppa in livet, så ärdet ibland, allt kan inte gå enligt planerna. Snart ska jag gå hem, jag är trött, i ögonen, på mig själv. vad har jag åstadkommit idag.. inte mycket. Men jag måste acceptera det. Ingen idé att älta. Nya tag imoron. Jag finns så mycket ändå: På något vis är allt så självklart nu förtiden. allt får sin mening. Jag är glad för det som häner, även om jag iblande skulle vilja ändra på det omöjliga.

Bara är.

Ibland känns det som att jag inte tänker efter. Jag bara är. Jag låter saker runt om mig hända, jag låter människor komma mig nära, jag funderar inte djupare. Samtidigt som jag kan reflektera outgrundligt över andra saker, som att snart har tagit mig ur sen jobbig period, hur lycklig jag har blivit, hur glad jag är över att få plugga till det jag vill göra. Jag kan stanna upp och bara känna efter. Tänk om jag varit kvar i det gamla, tänk om jag inte hade fått chansen, tänk om jag inte fått de fina vännerna jag har här. Tänk om jag hade varit olycklig. det blir dubbelt, visa saker bara är, andra reflekterar jag över. Jag är glad, klagar mindre. Det känns mycket bättre när jag kan uppskatta det jag har och inte gnälla så mycket över vad jag inte har eller vad som är fel. Klart man gör ibland, lite måste man klaga, men inte som förr. Igår var vi ute, på snärkes, jag, I och L: Vi åkte hemifrån lite smått stressade, mötte upp L vid folkes. Då upptäcker I 1. hon har inte kvar numret till personen som har förfesten. 2. Hon vet inte vart hon bor. 3. Hon vet ine vad personen heter i efternamn. Jag upptäcker att min mobil ligger kvar hemma, L har inte fattat att vi ska på förfest och har inte med några öl, allt blir kaos, det är kallt. fast vi skrattar mest och pratar i mun på varandra. Av nånoutgrundlig anledning kommer I ihåg efternamnet på en annan person som är på festen, ringer eniro och får numret, vi kommer fram till slut. det är trevligt, musiken på snärkes är sådär, men det är en okej kväll.

Skridskor!

Solen skiner. Jag är glad. Vi ska åka skridskor på studenternas! Sen är det insparksfest och jag ska vara utklädd till polis! Jäää!

Middleman

Jag har upptäckt mycket bra musik. inspiration från medmännsikor, middleman med Bright eyes. Those dancing days, mina nya favoriter. Jag kan lyssna i en evighet, vad skulle min värld vara utan musik? fem saker jag värderar här i livet. Min Familj. Vänner som värmer mitt hjärta. Musik. Glädje. Kärlek. även om den är på tillfällig semester ur mitt liv just nu. men den kommer väl tillbaka.

Samt ett hjärta...

Vi har varit ute och tagit ett par öl jag och I. Jag trivs så bra hemma, men det är samtidigt himla skönt att komma utanför lite och bara hänga, snacka. Lite miljöombyte. Ibland känns allt så oförtsägbart, att gå från ett liv med fasta punkter, med en framtid osm finns utan att man tänker på den, med något som man tar för givet. Sen när man tänker att det här kanske inte är livets mening, jag kanske var menat för något annat, då känns tankarna ganska själklara. Sen när man kastas ut i den där oförtsägbara världen, blir allt så påtagligt. Stunderna finns då jag undrar varför jag lämnade bakom mig det som jag faktiskt kände mig trygg i. Men de stunderna är få, tiden som jag spenderar i av lycka och bara vardag, är mycket längre. Man måste ge för att få ta, jag kan nog leva med misstag och funeringar, tvivel? Det har sagts förr, men vi har bara ett liv, man skall inte vara räff för förändringar, för nya vägar, nya tankar. Tänk så mycket jag får, och så mycket som finns kvar. I slutändan är jag mer än nöjd, starkare bit för bit, dag för dag, framtiden kommer oavsett.

Solen utanför

Har just ätit frukost. känner mig lite trött. Vi hade fadderhoppning igår, sen gick vi på Kalmars. Jag hade på känn redan på dagen att det inte skulle bli bra, jag kände inte för det riktigt, märkte hur jag försökte övertala mig själv. Ibland är det svårt att sätta fingret på vad det är som är fel. Känslan, eller bara musiken. När man lever på sin topp vet man att nångång hamnar man i dalen. Där energin är slut, där man mest vilar. Det är så mycket jag bör göra idag, mycket att ta tag i. Inse verklighet.

Aktivt...

Idag har jag verkligen varit aktiv, ordnat på mitt rum, och sen ner på studenternas för att åka skridskor och spelabandy, det var sjukt kul. så härligt att vara ute. Drack varm choklad, det var mysig, vi åkte , vi ramla, vi skratta mycket. Sen såg jag handbollen, den var sjukt spännande på slutet, och Svensson rädda, Sveriga kontrat, med en sekund kvar, Sveriga vinner med 27-26. Jaaaa! Efter det hade jag massa energi och sprang runt och var säkert allmänt jobbig, men det var kul. jag och I hade tjejsnack i soffan, jag brukar inte ha så mycket tjejsnack, men vi kan prata om det mesta, det är skönt, har många killkompisar, inget fel med det men det blir inte samma sak när det kommer till den grejen. Imorgon börjar nästa kurs, jag har helt ignorerat det, mina böcker som jag ska låna verkar inte kommit in, och tentan är redan 8 februari, jag har inte riktigt styrt upp... Var så skönt att vara ledig, men men, det löser sig. dags att sova om man skall orka upp imorgon

Bomba inte mitt Göteborg

I natt har det varit kaos, människor har fått evakueras på grund av bombhot, bilar har brunnit. Jag sitter yrvaken vid datorn, längtar hem. Enda nackdelen med Uppsala, det är så långt hemifrån. Uppsala är bra nu, fint att vistas i som student. Men jag kommer flytta tillbaka sen, mitt hjärta bor på västkusten, det har bara för ett tag flyttat hit. Uppsala är mysigt, jag stannar nog tills jag är klar, det finns ett lugn här som jag behöver nu.

Rövare

Vi är faddrar åt de nya, vi skall ta väl hand om dem. Igår var det dags för rövarfest, jag klädde ut mig till Ronja rövardotter, vi skulle alla vara rövare. Jag glatt överraskad när jag märkte att vår fina små fadderbarn hade klätt ut sig så fint. Vi var här, åt mat och snacks, drack alkohol av olika sorter. Sedan gick vi ner till ÖG där vi mötte upp de andra faddergrupperna, som var utklädda till ligister och annat. Vi dansade som galningar, sen gick vi hem. det är kul att man kan släppa alla hämningar när man är utklädd... o onykter...

paper cuts

små sår läker också sakta. vissa dagar känns som en evig väntan, väntan på ovisshet. Om allt vore enkelt fanns det ingen olycka. Säkert förstår ingen någonting ändå, det är som när förvirringens timme slagit sista slaget. Jag märkte inte ens att tiden runnit iväg. Ibland blir det bara försent, hur många gånger man än tänkte igenom hur det skulle bli, vad som skulle sägas, läppar som skulle mötas två händer i en. Jag har glömt hur det var när det var som bäst. men det kommer säkert fler dagar, fler nätter, fler timmar. Det jobbiga är att veta när, vilken tid som är min , när jag skall vara vaken, när jag borde sova. Vissa dagar är bara ovissa.

would you mind?

Frågar Elin. Idag har varit underligt. först alldeles bra och roligt. Hade så himla kul i skolan med Sus, vi bara skratta åt allt, det var galet. men sen skulle jag hämta min dator som kommit, till andra sidan stan av nån anledning. när jag kom dit meddelade de att de precis skickat den till min sida av stan och den gick först att hämta efter fyra på måndag. suckers. när jag kom ut till cykeln hade kedjan hoppat av. jag bara orka inte laga. gick hem. tog 45 min. Men, ibland måste man visst väga upp allt det roliga med lite tråkigt. så är det väl. godnatt. trött är jag för en gång skull när jag ska.

Sömnlöshet med en kopp the och Elin

Trots att jag sovit dåligt det sista är jag alltid så pigg på kvällen. Nu sitter jag och dricker the och lyssnar på Elin Sigvardsson och undrar vad jag egentligen håller på med. Det är så fram och tillbaka, ena stunden ljuvligt och andra stunden förundran. Jag har kommit att gilla Uppsala mer och mer, som att jag äntligen har landat och inte genast ser mig om efter närmsta utgången. Kanske blir jag kvar här tills jag är klar. Är medveten om att gemenskapen som jag bor mitt i inte kommer vara lika länge. Vi kommer tröttna, nån blir klar tidigare, en annan flyttar. Men det är så mysigt nu, att jag bara måste njuta av det. Vad vore jag om jag inte njöt av stundens lycka. Även om framtiden gnager mig i nacken så försöker jag faktiskt leva i nuet, njuta av det som finns här och nu. Vem vet, kanske kommer det ännu bättre dagar när dessa är slut? Varför oroa sig innan molnen ens finns på himlen. Jag vet att jag borde sova, jag är så trött på dagarna. Men just nu är det så mysigt att sitta här med en kopp the och Elin Sigvardsson i högtalarna. Jag har köpt en ny dator, en laptop, snart kommer den på posten. då kommer jag sitta här ännu mer, fingra på den nya fina datorn, den lilla fina. men nu borde jag betala ett par räkningar.

Plugg och guitar hero

Efter det välförtjänta jullovet. förlängda, utaget i bäde förskott och efterskott, så är det iallafall dags att trycka näsan i boken igen och läsa. Även om jag har vissa problem med att hålla mig vaken emellanåt så går det riktigt bra. det är faktiskt både intressant och kul! dset var det jag visste, vila var allt som behövdes. Efter varje pluggdag måste man belöna sig, i fredags var det taco- och filmkväll i korridoren , i lördags bio, igår guitar hero o renskavhos Markus, och idag middag med Idaho! Imorgon tror jag faktiskt det blir träning som belöning! kan behövas efter vila och julmat!

Julafton i Bullaren

Så har det vart julafton och allt. skall berätta om hur den firas hemma hos min lilla trevliga familj. Som sig alltid bör ska det kollas på den traditionella filmen " ett päron till farsa firar jul" men eftersom det är en gammal go vhs- film hade ingen den blekaste aning om vart den var. jag letade igenom ALLA filmerna i teverummet inann det visa sig att den var i syrrans rum. vilket hon givetvis hade glömt. Kl tre var det såklart dags för Kalle Anka och släkten började droppa in. som vanligt knödde alla " barnen" ( barnen o barnen, den yngsta 14 och jag som äldst) i soffan tillsammans med morbror Dan.Som vanligt satt alla och kommentera . Tore kom in under lady och lufsen och undra om det var tjuren ferdinand. Sedan var det panik i köket för att få fram alla femtielva maträtterna. Pappa undra var julkorven var när allt var framställt och mamma sa vi skiter i den. men pappa ville ju ha så han började koka den iallafall. Då kom mamma på att hon hade glömt ägghalvorna men jag tyckte att det räckte med 25 sorters mat iaf. Som vanligt blev jag mätt på fem minuter, innan jag ens hunnit smaka på allt. men vi skulle ju äta julmat i ett par dar till så det gjorde inte så mycket. Sen var det dags för mig och brorsan att som vanligt vara tomtar hos grannen. Som vanligt hade vi inga tomtedräkter så det såg ut lite som vad som helst. I år prata tomtarna skånksa.Vår granne Reneé höll på vanligt på att skratta nonstop, och brorsan lyckades kalla Bent för Bent i år inte för Berit som förra året. Sedan var det hemåt och julklappsöppning. Min bästa julklapp var kanske lovikavantarna som min lillasyster stickat själv. sjukt fina! Sedan var hade ju alla tagit med en femtiokronors julklapp på B som man skulle få dra i högen. Jag fick Brastänadare men bytte sedan de mot en shoeBag. Mormor fick min present som innehöll bajs och bok ( fejk bajs alltså) Sen var det kaffe och smaskeri av alla dess sorter. Efter det körde vi en ny omgång med klappar, nu skulle man kasta tärning på tid och varje gång man fick en sexa fick man ta ett paket. när alla paket är öppnade kör man en ny omgång på tid då man får sno nån annans paket när man får en sexa. som vanligt blev det hysteri och hemskt kul.Morfars kommentar var den bästa när han äntligen fick en sexa:- Ge mig ett paket!!! vad som helst!! DEN! o så bara roffade han åt sig första bästa.Jag lyckades få en sexa med två sekunder kvar och slutatde med tre paket! Sedan åkte släktingarna hemåt och vid halvtre tiden var det dax att sova!