Kärt återbesök

I början av veckan gjorde jag ett litet besök på skolan där jag gjorde praktik i våras. Det var ett mycket kärt återseende vill jag lova. Jag hade rätt bra tajming (trots att jag bara gick dit utan att säga till innan) och min handledare hade tid över att umgås med mig. och sen var det ju dags för att hälsa på alla kidzen. Mina "bråkstakar" vart helt galna, de skrek "Bodil är tillbaka!" och kasta sig i min famn. ja okej jag kan erkänna att jag hade fel om min praktik på en skola och att jag älskar kidzen och det mesta med skolan. så nu ska jag jobba extra där med. med start fredag. längtar redan =)

Lördag was the shit.

wooosh. så var den helgen förbi. bästa dagen förra veckan: Lördag. så let me tell you about it.

Det började med lördagsfika på Gotland med min bättre hälft Ida. lustigt nog har vi aldrig varit där, kasnke för att de har stans hårdaste bröd, som inte heller var speciellt billigt. Fast det vägdes upp av att sitta i solen på balkongen och blicka ut över ån och allt folk i rörelse.

När det var avklarat fråg vi vidare för flea market på nedre fjellet. vi mötte upp allas våran Roten som vi inte sett sen våren blev sommar. Jag gjorde ett par fynd, och det var riktigt trevligt häng.

Sedan strosa vi vidare i solen och köpte oss varsin välförtjänt glass, kändes nästan lite somrigt och det gäller väl att njuta innan den där förbannade vintern kommer.

Efer heldag på stan drog vi hem, utgång skulle det inte bli sa vi. Vi hade fel. Jag hade lovat bort mig på inflyttningsfest, så den skulle jag gå på. Dock innan dess skulle jag se Sverige-Ungern hemma hos Erik tillsammans med fler jeppar. Det som verkade vara slutet på den ännu inte påbörjade VM-sagan, vände plöstligt till fullständig eufori då zlatan tryckte in bollen på övertid. Eriks pyttelilla etta kokade, vi hoppa och skrek och var lyckligare än ett helt dagis på julafton.

Givetivs var man ju tvungen att fira denna lycka, så det blev inte som planerat riktigt. Idas plan blev inte heller som tänkt. hon var på v-dala så jag cykla förbi, tog en stämpel, ut igen och cykla vidare till inflyttningsfesten. där hann jag med att leka "klassrum" och göra kvällens snyggaste vurpa. det gjorde ont vill jag lova. Men Sofia skratta så gott åt mig så, det är skönt med snälla vänner. jag fick ligga där o sprattla och våndas i plågor medan Sofia peka och skratta. (jag har ett gigantiskt blåmärke på benet) jag bytte även till mig ett nummer i utbyte om info angående v-dalas kö. fast det verkade rätt döfött. typiskt, jag som tyckte jag ragga smart och smidigt.

Sedan var det åter upp på biken och tillbaka till v-dala. där höll Ida låda så jag ville ju inte vara sämre och höll låda jag med. Det var en riktigt kul kväll faktiskt. jag lyckades till och med bugga, inte bara på v-dala utan även på nåt shabbigt ställe tvärs över vägen där alla var 55+. men vad gör man inte.

Idag var det måndag. det var inte kul.

Tankar till dig.

Jag fick idag veta att en vän är mycket ledsen, hon är en av de finaste man kan tänka sig, mån om alla, alltid med ett leende på läpparna, aldrig arg. Det dyker alltid upp ett blombud när jag fyller år, det finns alltid en julklapp under granen från henne.

Därför smärtar det mig att höra att hennes mamma är sjuk, och jag hoppas verkligen att allt ordnar sig till det bästa. Maria till dig, du finns i våra tankar.

När motvinden blåser så hårt att ögnonen tåras och tankarna trängs. När nattens mörker kryper intill och solen tycks vänta med sina strålar. När tiden är din fienden och maktlösheten likaså. Då finns min utsträckta hand, mitt hopp och mina tankar. För ibland blir det hopplösta löst, mörkret blir till ljus och fåglar landar utanför vårt fönster. Jag håller mina tummar och kniper ihop ögonen, jag hoppas att allt ordnar sig, jag tror på er.

Present!

Idag fick jag de här coola solisarna av världens bästa Mikaela!

I looove them!

okej.

Nummer ett på höstens punktlista kommer vara: LÄGG DIG I TID! (jag filar på resten)

Smart Brud 1

Beteendeanalys på Bodil

Det har varit ännu en lång men dock intressant skoldag. började mindre bra när jag en minut innan jag skulle gå insåg att jag inte visste vart jag skulle gå. när jag sedan tittade på schemat hade jag inte den blekaste aning om vart jag skulle gå. Blå konferensrummet? Jag slog en pling till Mikipedia. Akademiska. jippi och jag kom försent.

Men detta är icke det vesäntliga. (jag vet inte hur man stavar det, förutom att jag vet att jag stavar det fel) Nej, för idag lärde vi oss ett och annat, hur man gör en beteendeanalys, och där i ingår, överskott av beteende och underskott på beteende. Jag skall nu göra detta på mig själv.

Överskott:

Skrattar för mycket. pratar för mycket, glömmer för mycket, stressar för mycket, flirtar för mycket, festar för mycket, sölar för mycket, slösar för mycket, letar för mycket.

Underskott:

Sömn, stillastittande, pojkvän, stabila känslor, pengar (okej det är inget beteede jag vet)

Alltså det här var en ganska tråkig analys. jag vill göra en lista på saker jag vill ha istället. Det får bli nästa inlägg

B som i Bodil och B som i Bäst

Jag vet inte om det var något i mitt kvällsthe eller vad det var. Men helt plötsligt kom den där känslan av att vara oslagbar över mig. av att jag är en väldigt rolig, påhittig person som kan göra allt jag tar mig för. nästan. Jag gillar att sätta upp mål för mig själv, jag mår som bäst när det händer saker, när jag kom hem från skolan hade jag egentligen inga planer, men nu när resten av veckan är planerad känns det genast mycket bättre.

Med risk för att den här hösten kommer att innefatta allt annat än vila, så hoppas jag på ett riktigt späckat schema. Vad jag tar mig för vet bara stjärnorna som håller fullmånen sällskap. Jag är just nu the very best version of me, den äckligt postivia och oslagbara tjejen. det är nu ni skakar på huvudet och undrar om jag fått hybris. (speciellt om ni skulle vara i min närhet)

Jodå, hybris får jag emellanåt, och det är den allra bästa tiden. Jag funderar på att göra en punktlista för hösten. för att pricka av. speciellt nu i detta mode, för då kommer det bli en spännande höst med riktigt oslagbara punkter.håll utkik efter den något senare. Å herrejösses vad jag är en kvälls människa, all min energi kommer på kvällen. Synd bara att resten av världen inte förstår att morgonen är den sämsta tiden på dagen.

För att toppa detta inlägg så lägger jag in en bild på mig själv. om ni tittar noga ser ni att jag har väldigt mycket skinn på näsan. Må väl mina vänner, för ni är i Bodilsfären, och där vill man vara (och nu var jag riktigt osvensk, skryta om mig själv, jag borde veta hut.)

Hobbyklubben är tillbaka!

Som bekant så startade jag en hobbyklubb förra terminen, ett av mina många projekt. Jag är alldeles för slö (om jag skulle råka glömma det så är Olof snäll nog o påminner mig) för att starta nya, så jag kör en favorit i repris och kör igång en efterlängtad succé, nämligen hobbyklubben.

Sedan kommer jag givetvis att smyga ner i min grotta och smida massa lömska planer för att hitta nya projekt. jag hade ett på gång, ett träningsvad med en kompis, men han tycks ha ballat ur, så jag får söka upp nån annan att tävla mot. jag behöver verkligen en höstmorot. vintern stundar och vi vill inte plocka fram "Bodil goes in a bad wintermood" därför behöver vi ett par, tre projekt.

Detta mail skickades idag ut till hobbyklubbens medlemmar, är det någon som ännu inte är medlem men som skulle vilja vara det så hör av er till mig. Så kanske ni får vara med.

hej kära medlemmar! nu när hösten slår ann och vi gärna kryper in i våra soffhörnor med thekoppen och teverutan så kommerhobbyklubben tillbaka som en raket i yttre rymdens mörka dimma! ingen kommer undan och ingen blir bortglömd, vi rotar fram virkningen, pärlorna, pappersarken, klistret, fotoalbumet (men inte Pingu, han stannar längst ner i lådan där han passar bäst, upp och ner eller bakofram hur han vill) som har legat och samlat sommardamm. Jag känner ändå ut i fingertopparna hur ni har längtat, hur ni har legat där på stranden och tänkt, "åh om det ändå kunde bli höst och hobbyklubbsdax, det kliar så i mina sticknigsfingrar" och nu är vi här!! det är dags för just DIG att plocka fram thekannan, slänga ihop en saftig sockerkaka och köpa hem lite utsökt kaffe, för hobbyklubben står och stampar i utanför just DIN port! så vem tar första mötet? puss

Undertrött

Imorgon börjar skolan. jag är alldeles oförberedd, inga böcker block matlåda termos not. Mitt rum är en enda röra och jag orkar inte packa upp. Jag och Ida var på äventyr igår så jag är alldeles för trött för att orka skriva idag. Dock var jag på storhandlign på Willys, 600kr handla jag för så nu skall jag väl inte svälta den närmsta tiden (även om jag skulle behöva det)

Svampskatt!

Jomenvisst. jag lyckades trots allt. Jag traskade iväg med katten (som ganska snart gav upp) och hittade först en himla massa svampar som jag inte kände igen, jag hittade en kantarell. Sedan fick jag kvistar i ansiktet, fastna nästan i ett träsk, fick klättra i ett berg. Så hitta jag ännu en kantarell, som jag givet tappade, när jag lyckats fånga upp den igen var det något som skymtade i ögonvrån. Nedanför berget var det en stor gul plätt. Först tänkte jag att det var de där förbaskade gula löven som jag hela tiden misstig för traktiskar, men ikke, det var minnsan i mig kantareller! Jag har inte gått på svampjakt på säkert 15 år, så det här var lyckat vill jag lova! more on ansiktsboken.

Svampjakt!

Okej jag sitter i skogen i ett hus helt själv och har absolut inget att göra. Eller jag har katten men jag har redan legat på soffan och klappat han i en halvtimme så nu vill jag göra annat. Jag vill leta svamp!

Jag ser det framför mig hur det kommer gå.

Jag kommer förmodligen snubbla och ramla, få myror i stövlarna som inte heller passar eftersom jag lånar mammas stövlar som är olika storlekar då hon fick med sig dem på det vis från affären. Sedan kommer jag antagligen gå vilse eftersom mitt lokalsinne är lika med noll och jag alltid förlitar mig på andra. Jag bör nog hålla mig till kantareller eftersom jag misstänker att risken för att jag plockar giftig svamp är rätt så stor. Slutligen kommer det väl börja regna och jag kommer att ha tappat tålamodet innan jag ens hade det eftersom jag med alls säkerhet inte kommer hitta nån svamp.

Avslut och omstart.

Nu börjar det med avsluten, igår var sista dagen på jobbet, dock har jag haft en väldigt intensiv helg.

Det började i fredags, jag smet hem lite tidigare från jobbet och mötte upp vänner på Liseberg, vi åkte Balder och Flumride, Ann fick ungefär hela flumridesån över sig och vart dränkt. Hon löste det genom att strippa på Liseberg och använda Cams kofta som klänning, är man Ann kan man ju ta på sig vad som. Sedan kilade jag hem och sen åkte vi för att se killarna spela match och dricka lite folköl, sedan vidare för käk och vin (läs vatten för mig som skulle jobba dan efter) gänget övertalade mig att följa med till Björkans kräftskiva i Fåglum som jag egentligen tackat nej till på grund av jobb. Men eftersom Malin skulle köra hem på natten behövde jag bara fixa skjuts dit. sagt och gjort, hem och packa väska halv ett på natten. sen till jobb kl åtta dan efter, fixade skjuts under dagen och sen var det direkt från jobba till kräftskiva!

Det var tiktigt lyckat måste jag säga, och vädret var strålande sol. vi hade mycket trevligt och klockan tolv på natten gick bilen hem till Götet. vid två tiden somnade jag och sen var det bara att studsa upp vid åtta dan efter.

Sista dagen som sagt, jag hade haft ett hjärtslitande avsked dagen innan med en av mina favoriter (nej man får inte ha favoriter men jag har det ändå) och på eftermiddagen var det dags för gemensam utflykt. Det var väldigt många som kom, och vi hade bestämt oss för grillning i Härlanda.

Av någon anledning blev jag grillmaster, vilket inte funka så bra när det fanns en massa galler som blev över, inte så stor idé att fråga de andra heller... hehe. iaf så vart det katastrof, men sen kom resten av gänget och påpekade att de där gallren på marken faktiskt behövde användas. Gör om gör rätt, och den blev det grilla av. Några fiska och en trilla i sjön, en annan tappa sin medicin på vägen men det återfanns av en snäll dam. Det vart skratt och stoj och alla var nöjda och glada. Vi avslutade dagen och konstaterade att det inte kunde blitt en mycket bättre sista dag på jobbet. jag sa adjö till den andra sommarvikarien som jag kommit att gilla mycket, och sen bikade jag hemåt.

Nu är det packa som gäller, först blir det Bullaren och på fredag bär det av mot Uppsala igen, det känns sjukt konstigt att sommaren är slut.

Simply the best

Jaha. då skulle tydligen den här sommaren vara klar och tacka för sig. regn, vindar och två gnuttar sol, varsegod. tack och hej.

Jaja, jag kompenserar med att göra superkul saker och vara helt enkelt bäst. På vaddå, jo gå på kosnert, jag är sjukt bra på att hoppstudsa och se glad ut. och vara glad i flera dagar, både innan och efter konserten.

Jag gjorde sjuuukt snyggt mål på matchen idag. liksom en halvbicykleta. det var en härlig känsla vill jag lova. Nu är det inte många dagar kvar i Göteborg, snart uppsala. Funderar på mina höstprojekt. måste skaffa mig sådana. gitarrkurs och hobbyklubb var det i våras. Hobbyklubben får förstås fortsätta, det var ju sån succé. sedan tränade jag en massa och sprang en mil sjukt snabbt. det kan med fortsätta.

Jag kanske borde gå en matlagningskurs. det är bra för, ett jag kanske lär mig laga mat (utöver de två maträtter jag kan nu) två, oftast är det killar som inte är så bra på mat, alltså borde det manliga utbudet vara ganska bra. (fast det är lite dumt eftersom jag tänkt skaffa mig en karl som redan kan laga mat så jag slipper, så då borde jag slippa matlagningskursen, men slipper jag den träffar jag ingen karl, tillbaks på ruta ett alltså.)

Hallå jag måste sova. sömn har jag inte vart bra på den här sommaren. men sen är det ju det enda jag inte vart bra på så det kan man väl stå ut med.

Det konstiga folket.

Jag kom just att tänka på hur kul det är med människor som är annorlunda och konstiga. Jag tror inte de "normala" människorna hade överlevt utan de konstiga och annorlunda folket. Det behöver något som påminner dem om vad normalt är. När de möter den konstiga tanten som pratar med busken, eller en pratglad dragspelsgubbe. Och de tänker, tur att jag inte blev sådan. Men jag tänker som oftast, tur jag inte blev normal. Fast givetvis skulle jag säkert klassas som normal av min omgivning. Men jag gillar det som sticker ut och gör vår tillvaro precis som den är. Vi glömmer bort att vi hade varit helt vilsna om alla varit normala och ingen hade stuckit ut.

Jag joggar förbi ett gäng alkisar på en bänk, jag har musik i öronen så jag hör inte vad de säger men de ropar något åt mig, jag ler och vinkar åt dem. Jag springer i blodomloppet, det spelas samba längs med vägen, en enda man höjer händerna och klappar med, jag gör likadant. En man cyklar förbi mig på väg till skolan, han vänder sig om och säger hej fastän jag aldrig har sett människan förut. jag hejar tillbaka. Förut undvek jag sådana här situationer, de kändes obehagliga och onormala. Nu ler jag när de uppstår, det är istället kul och oftast positiv repsons tillbaka. Och så finns de dem som tittar, inte säger något, men tittar, och tänker.

Helt plötsligt tycker jag att konstiga tanter, pantburksletarna, alkisarna på parkbänkarna och alla andra underligga människor är livsnövändiga, och många av dem är roliga. En del önskar jag kanske hade det bättre, men det är inte alla gånger de själva önskar det.

Jag har nog blivit konstigare, och ärligare men även gladare. det känns bra. det känns mer unikt,