
Jomenvisst. jag lyckades trots allt. Jag traskade iväg med katten (som ganska snart gav upp) och hittade först en himla massa svampar som jag inte kände igen, jag hittade en kantarell. Sedan fick jag kvistar i ansiktet, fastna nästan i ett träsk, fick klättra i ett berg. Så hitta jag ännu en kantarell, som jag givet tappade, när jag lyckats fånga upp den igen var det något som skymtade i ögonvrån. Nedanför berget var det en stor gul plätt. Först tänkte jag att det var de där förbaskade gula löven som jag hela tiden misstig för traktiskar, men ikke, det var minnsan i mig kantareller! Jag har inte gått på svampjakt på säkert 15 år, så det här var lyckat vill jag lova! more on ansiktsboken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar