Moving on

Så kom det en bra dag. Helt oväntat. En vanlig måndag, tvinga upp mig sjäälv tidigt för att jag skall få nån ordning på mina insomningsproblem, förhoppningsvis vara trött när jag går och lägger mig. Är iallafall sjukligt trött när jag ska upp, tvingar mig själv ut i höstvädret för en tur i joggingspåret.

Gör mig sen iordning för att bege mig til skolan och plågas med mera testing. vi hade rätt kul ändå när vi gick igenom testet, sen var det dags för lunch. Blir så glad för att min fina vän har hittat en väldigt fin person, och hon är idag väldigt glad, det lyser om hela henne och det gör mig glad, hon är så värd det här.

Under lunchen inträffade en intressant sak, som fick mig att bli förvirrad, men på sätt och vis kan jag se det som ett tecken, som jag verkligen behöver, oavsett hur "utfallet" blir. Efter lunchen så skulle resten av klassen redovisa sina test. Jag skratta så jag hade ont i magen, någon råkade benämna "jag har aldrig" istället för ett psykologisk test som heter "jag tycker jag är" vilket ledde till våldsamma skrattsalvor. sedan inträffade en och annan incidens som lockade till mer skratt.

På väg hem ringer Erik och undrar om jag ska med och handla, perfekt! Sedan blir det middag och häng i de gröna sofforna med lite kortspel, jag blir så glad av mina nya favoriter i korridoren, vi har så kul ihop, jag kan stå ut med disk och äckligt kök ibland, jag vill inte flytta ifrån det här, det värmer mig!

Traggling

Den här kursen is killing me. Den är jobbig, komplicerad och helt utanför min intresseram. dessutom får jag itne tid till att plugga. Me dont like. Det är lördag och jag har pluggat idag. kom inte så långt men jag försökte. Nu skall jag se film. Just nu är jag inte på min peak. Kan säga att jag haft roligare stunder/faser. Jag antar att det bara är att vänta ut denna liksom andra. Idag har jag kommit fram till ett beslut, det är inte vad jag vill, men antagligen vad som är bäst för mig själv. Jag antar att tiden läker alla sår och så även detta. Jag har klarat mig förr, så jag ska väl klara mig nu med, men varför känns det så fel? Hur som helst, jag kan iallafall inte bestämma, och jag kan inte göra något åt det. så därav är detta det bästa beslutet. nu film, stolthet och fördom. kanske ingår båda i mitt liv. nej föresten, jag verkar inte alls ha någon stolthet, haha, det är jag glad för, vad ska man med det till, säg vad du känner och tycker och kom över det.

Morgonstund har allt annat än guld i mun

Jag har tvingat mig upp vid halv nio, för jag har haft lite problem med att somna på kvällarna, så mitt bästa botmedel blir att gå upp tidigt för att lättare kunna somna. Halv nio låter kanske inte så tidigt. men åtta halv nio har varit uppstigningstid i snart en vecka, och prova det när du somnar två halv tre på kvällarna. igår gjorde jag dock framsteg och somnade redan vid ett tror jag! Dessutom är jag en kvällsmänniska, och är alltid oändligt trött när jag ska upp på morgonen. det där med guld i munnen på morgonen har jag aldrig förstått. allt går i slowmo och det tar mig typ en timme att vakna till liv och starta igång hjärnan.

Den här veckan erbjuder statistik och testmetoder i alla dess former, till vilket jag inte har så mycket till övers för. För att vara korrekt är kanske detta jag avskyr av hela mitt hjärta. formler och logik som är ologisk, föreläsare som gör mig förvirrad, femtielva olika tester att kunna utantill, när man vet att man inte behöver kunna dem utantill i verkliga livet. grekiska i kursboken.

Ja, jag har väl haft roligare. men nu skall jag ägna fyra veckor till att mata in sådant här inför tentan, plus att jag skall tillbringa dagar som 9-17 i skolan (borde man informera om att min koncentration bara varar i tre timmar?) jaja, det rä väl bara att plocka ihop böckerna och traska till bibblan.

heloooooo!

Orsa- as we like it

Så var den över, den underbara helgen i Orsa. Vi hade grymt trevligt, efter lite bilåkande så anlände vi till Rättvik, där kvällens överraskning var. Det visade sig vara fest i en lada, rektorn ( på skolan där våra vänner i Orsa går) hade svartklubb där, haha, riktigt mysigt ställe.

Sen sov vi runt tjugo personer i trean där våra vänner bor, det var lite instängt men mest mysigt. =) Sen hade vi en massa lekar på lördagen, käkade lite på daysis grill, fick lite guidad tur i metropolen Orsa, det var ritkigt trevligt att vara på besök in the middle of nowhere. I bilen på vägen upp så prata vi lite om folket som skulle komma, o då sa de andra att en kille som vi kallar Ruben skulle vara lite "speciellt" säga o göra konstiga saker. Så jag försökte ju kolla om den här Ruben gjorde konstiga saker, men det tyckte jag inte han gjorde, så jag fösrökte hetsa lite för att se om det hände nåt då. men det var lite till besvikelse. det roliga var när helgen var över och vi åkte bil till station, jag säger "Ruben var ju inte alls konstig" Vaddå Ruben konstig säger de andra. Ja han skulle ju vara konstig, eller "speciell" som ni sa... Nej, det var inte Ruben, det var Arne... okeeeej, kanske tyckte då Ruben att jag var lite konstig...

På kvällen var det kräftskiva med pimp n´ hoe tema. det var grymt kul att se killarna klä ut sg till tjejer, mycket roligare än jag förväntat mig. Jag hade vingar och silverhår och ett trollspö, det gick jag och daska alla i stjärten med och hade sjukt roligt med. Vi beblandade oss med andra pimp and hoes på en fest dit vi gick efter kräftskivan, det var folk från skolan som våra vänner går på. Kvällen var verkligen tokrolig, och jag hade ont i fötterna när vi gick hem efter allt dansande.

På söndagen var det dags för hemresa, det var lite tråkigt när alla begav sig av. Jag och en av killarna skulle åka buss ihop, han trodde att han skulle åka tåg hela vägen eftersom han hade bokat med sj. jag sa att det nog var buss först, sen peka jag på biljetten där det stod "buss 6578" och sa, det där är ju en buss. Men han tjata iallafall om tåg o trodde mig inte så han gick fram till informatören - Ursäkta är detta en buss? säger han och pekar på biljetten där det står buss 6578 - jaa. det står ju det där - ja, okej, tack alla runtom börja skratta inklusive jag, han fatta ju att han ställt en jättekonstig fråga och ilade snabbt därifrån. haha, vi hade rätt kul åt det sen. Och det var sjukt mycket folk o kalabalik på bussen, och busschauffören prata en himla massa, vi hade rätt kul åt det med. så kom jag hem på kvällen och mina goingar Ida och Erik kom in på mitt rum och jag berättade om hel helgen. jag var så ivrig att jag prata så snabbt och huller om buller att de bara garva åt mig och fatta ingenting. Men det var mysigt ändå.

Mot Orsa!

På fredag bär det av! Då åker vi till Orsa för att träffa vänner och klä ut oss på kräftskiva! Det skall bli kul att träffa gänget från EM, och vänner från Göteborg. Helst hade jag iofs varit hemma och haft en lugn helg, men det skall bli kul ändå. Jag är trött, vart i skolan hela dagen, skall snart på Soppmiddag. Jag saknar M mycket, men jag känner mig ändå lugn. Jag får vara för mig själv nu, ta det lite lugnt, vänta och se vad som händer, mitt hjärta behöver iallafall läka, om det nu är kört och det aldirg blir vi igen. Så det kan vara skönt att veta det. Jag funderar att lägga min uppmärksamhet och pengar på ett par snygga stövlar...

I love you til the end

Det är låten som spelas i min stereo just nu. Den kommer från filmen P.S I love you, vilket var en sjukt bra film. jag skratta och grät om vartannat. verkligen fin. Jag har varit hos en som är verkligen fin ikväll. Vi har pratat och det kändes bra, men jag är ledsen över att det har blivit som det blivit. Jag ångrar mig nu men givetvis är det försent, det är så typiskt mig, när jag är mitt uppe i allt så märker jag inte vad jag har, och sedan när det är borta, då inser jag vad jag gått miste om. Men det är så det är nu. efterklokheten och allt. Jag skulle så gärna ligga i hans famn och vakna till hans underbara leende igen. Men den tiden verkar vara förbi. Jag står still nu, det är nog bäst så.

Sex and the city

Jag måste köpa boxen! Och nu vill jag köpa ännu flera skor med!

ABC och sedan blir det kräftskiva

Jag sitter på BMC och läser i Beteendets ABC, förut satt Ida här med mig, men nuhar hon gått hem. Vi får inte så mycket gjort när vi pluggar tillsammans. För övrigt är det grått utanför, och Uppsalavärlden verkar inte plugga denna lördag, det är jag och två tappra stackrare här. Jag har varit för lat i veckan, inte läst nåt alls nästan, varit på partaj med Ida min bättre hälft. (på vänskapsnivå) Så nu ligger jag efter och på Måndag skall vi ha gruppmöte, då ska jag ha läst bra mycket mer än det här. Terminen är alltså i full gång, jag är i fullgång med att försöka glömma någon som bosatt sig i mitt huvud, det var visst lättare sagt än gjort. Det finns så mänga säger de, men jag kan liksom inte sluta tänka på honom, det är konstigt, kanske för att jag inte får prata med han. Jag får skylla mig själv, det vet jag. tiden läker väl alla sår, eller hur var det. Om jag kom över min treåriga relation borde jag även kunna komma över det här, även om det verkar svårt just nu. Ikväll skall jag och Ida på kräfskiva, det skall bli kul, sedan blir det utgång, förmodligen till värmlands. Men först måste jag läsa, inte sitta här på internetet och förspilla tiden... Igår såg vi sex and the city på bio, så bra! Ibland vill jag bo i New York, Uppsala är ganska litet, och inte så chickt....

Inlägg nummer 100!

wohoo, inlägg nummer hundra, det firar jag med att berätta om terminens första skoldag! Jag började dagen med att vakna redan halv åtta, skräll! Men eftersom jag hade ställt klockan på åtta så gick jag givetvis inte upp förrän dess.

08.00 jag duschar, tar på mig de kläder som ligger på min otroligt stora klädhlg som jag inte orkar göra nåt åt. Äter frukost, kommer på att jag vill ha kaffe, men har slängt min minsta termos, så jag tar den JÄTTEstora och fyller hela den, kanske nån som har glömt kaffe och vill ha.

9.15 Många glada återseenden och massa kramar. Dagens föreläsning drar igång, klinisk psykologi med inriktning KBT.

9.30 Jag kollar på klockan och inser att om jag ska klara att vara fokuserad ändå till klockan tolv så bör jag nog dricka lite kaffe.

9.50 Jag har inte suttit koncentrerad och lyssnat på väldigt länge, då behöver man dricka lite mer kaffe.

11.30 efter ett par raster och med en kurrande mage så dricker jag lite mer kaffe ut termosen som börjar bli lite tom.

12.00 Vi går hem till Mika för att luncha, jag är helt uppe i varv och glad för att få träffa mina vänner igen och höra vad som hänt under sommaren.

12.20 Jag har tryckt i mig min Ica-sallad på tre minuter och hoppar upp och ner på soffan i väntan på att för höra allt sommarskvaller, av bara farten häller jag i mig det sista av kaffet.

14.50 Jag går till min frisör för att boka en tid, det visar sig att hon har en tid redan samma dag vid halv fyra, jag bokar genast den.Under tiden jag väntar så passar jag på att besöka min vän som jobbar i telefonaffären och gå till systemet för att inhandla alkohol inför morgondagens fest.

15.25 Jag sitter helt hypad och rastlös och något skakig och väntar på frisören, jag känner mig otroligt stressad utan att jag egentligen är det. då kommer jag på varför. jag har knappt druckit kaffe den sista veckan och nu har jag hällt i mig världens största termos med kaffe på tre timmar, kanske lite väl mycket koffein för mig...

16.30 kommer hem nyklippt, full av energi, fortfarande smått skakis, äter middag (bestående av gorbys pirog med sallad) med min korridors kompis som säger åt mig att lugna ner mig.

17.00 vi vilar middag i våra gröna soffor i vardagsrummet.

18.22 Jag sitter här och skriver på bloggen, ska snart iväg och spela fotboll med några kompisar.Egentligen hade jag tänkt rivstarta med pluggandet, men det får vänta tills imorgon! =)

Åter i Uppsala

Så var man här igen, Uppsala, studentska, fjärde största staden, översvämmat av nollor, reccar och så man själv, som börjar på det tredje året, femte terminen. Det känns som man kom tillbaka och stängde dörren från sommaren bakom om sig utan att tänka en sekund över det. Fast samtidigt känns det som man inte öppnat den här dörren ordentligt. Det känns nästan äckligt naturligt att vara tillbaka, som att sommaren inte har hänt. imorgon börjar skolan, alla som man inte sett på tre månader, kramas, skratta, berätta vad man gjort, fråga vad andra gjort. Det blir nästan överväldiganfe, precis som avskeden, när man ska lämna för sommaren, gillar inte det så mycket, som att man tar farväl för alltid, bättre att bara åka, då känns det som att man kommer ses snart igen, för att man inte tagit farväl. Så nu sitter man här och funderar på vad den här terminen kommer ha att erbjuda. Nu när man är singel och går in med helt andra förutsättningar. Kan bli spännande. eller jag hoppas verkligen att det blir spännande. annars blir jag besviken. och uttråkad.

Omstart

Så sommaren har rullat iväg, det är mest regn och grått, som att hösten tog en tjuvstart. Jag har inte velat lämna Göteborg, sommaren har varit underbar och jag har haft så mycket kul, umgåtts så mycket med mina fina vänner. Men nu när hösten börjar svida i själen och lägenheten blir större och tommare för varje dag, så börjar det rycka lite uppsalanerven. Visst det kommer bli annorlunda, det finns några som jag kommer sakna oerhört, men nu är det dags att stå på egna ben, börja mata kunskap, se sig om efter vad man verkligen vill ha. Det blir säkert bra tillslut.

Lördag

Det är jobb i helgen. det är urbota tråkigt att jobba på helgen. för då är alla andra lediga. det har regnat idag, flera dagars hetta har kylts ner. Jag sitter hemma ikväll, är så trött, måste nog lägga mig tidigt så jag får sova ordentligt. Men jag känner mig så rastlös, undrande, funderande. Livet har blivit så annorlunda, det tar tid att vänja sig, dagar ser annorlunda ut. Jag undrar vad som händer när sommaren tar slut, det kommer se annorlunda ut då oxå.

Varma ensamma dagar

Värmen har slått ner som en bomb. Vi har seglat i helgen och det var helt underbart, bästa vädret, bästa vattnet, jag älskar att bada. Bomber har slagit ner även i mitt liv. Nu börjar ensamma dagar, kanske kan jag få lite mer ordningar på tankar och funderingar nu när jag blivit en person och endast en. Tomhet känns väl av, men oordning har gjort att det bara fanns ett val, som kanske inte var rätt, men kanske inte heller fel. Jag får iallafall nu prova på livet där jag är helt ensam, kalla det fri, kalla det halv, jag har ännu inte kommit underfund med hur det är. i väntan på något eller någon, just nu känns det som att leva i någon form av ovisshet i väntan på mera ovisshet. Men jag vänder mig till vänner, det låter klyshigt, men vad skulle jag göra utan dem, de finns alltid där och värmer mitt hjärta. Jag hoppas jag alltid har vett att vårda vänskapen ömt, den och familjen finns alltid där när man trillat, lyckats, hoppats, de är framtiden som man kan lita på.

blommor och kärlek- samma själar?

Blommorna jag fick står i sin vas och längtar allt mer neråt marken, jag kan inte längre hålla dem friska. Tanken slår mig att kärleken är som blommorna. De behöver pysslas om, få vatten, få omvårdnad för att de inte skall vissna och dö bort. Blommorna i vasen är inte permanenta, de finns där en kort tid, kommer inte åter. Samma är det med kärleken, en del varar för lång tid, stannar år efter år, medans andra är som blommorna i min vas, så underbart vackra, men man vet att det inte kommer var för evigt. Kanske kan man köpa tid genom att vårda dem omsorgsfullt och ömt, men man vet att det är lånad tid. Dagarna susar förbi nu, jag undrar var sommaren med sol och skratt har tagit vägen. i nästan tre veckor njöt vi av att vara på resande fot, upptäcka nya platser, tiden fanns inte, bara nya upplevelser nya dofter. När man har landat så kan man stanna kvar en stund i stoffet som singlar ner från planets vingar. Man gläds åt känslan som dröjer sig kvar inuti, man hör melodier som ännu inte sinat ut. Men så plötsligt stannade klockan, dagar började få namn och nummer, ekorrhjulet hade satts i rullning. Jag kan känna trygghet i återkommande dagar. Men jag känner lyckan i olikheten som är tidslös.