Mina älsklingar

När jag var på väg till affären efter att haft studiegrupp hela dagen, så ringde min mobil. Det var U som är på dop i Norge, vilket jag inte kunde vara med på eftersom jag har tentaskit imorgon, iallafall så blev jag glad över att han ringde, men det bästa var nästan att få prata med med mina favoriter, U:s brorsbarn. Det var den yngstes dop, men han är såklart inte gammal nog fär att prata, men det är mellan killen. -Hej! -Hej I, sa jag -Kom hit, kom hit! -Men jag kan inte, jag är alldeles för långt borta.. å vad jag ville vara där o umgås med de små gosingarna, fick prata med storebror oxå som är hela fem år nu. Jag vill oxå leka sa jag. men kom hit då! svara han. Nej, det går inte, jag är ju så långt borta, jag får komma o hålsa på er en annan gång så får vi ha kul då. Nej det går inte! propsa han, bara nu! jaha, typsikt attans. Men jag har redan bestämt mig för att hälsa på dem nästa gång jag åker till götet, jag har ett par dar över så det skall nog hinnas med, vad gör man inte för sina älsklingar...